Tystnaden här på bloggen beror i vanlig ordning på att jag har varit borta från Island. Bloggar om Island kan ju inte skrivas var som helst ifrån. När jag inte är på Island har jag inte heller så god tillgång på nätverk som man har här, i världens mest uppkopplade land.
När jag åkte från Island förra veckan var det vinter här. Men i Köpenhamn, tänkte jag, är det vår. I Köpenhamn snöade det vertikalt och blåste snålt. Men i Göteborg, tänkte jag, är det vår. Och det var det kanske någon dag, men sen kom snön också dit. Och nu är jag tillbaka på Island och snön är naturligtvis en trogen följeslagare.
Och jag är borta igen. Och hemma i cyberrymden.
tisdag 31 mars 2009
måndag 23 mars 2009
Dags att deklarera
Snart skall man lämna in sin deklaration på Island. Men om man inte hinner, så kan man söka om en liten tidsfrist, inte lång, nån vecka drygt, tror jag. Hemskt många gör detta, sade just på den populära radiokanalen Bylgjan. Faktiskt fler på Island än någon annan stans i världen. Det, menade radioprataren, var inte nån överraskning.
Islänningarns eget mañana heter sjáum til, och det betyder väl ungefär ”vi avvaktar och ser hur det går”. En annan frekvent favorit är það kemur í ljós, ”det visar sig väl”. Dessa fraser kan tillämpas om väder, städning, arbetsprojekt och förmodligen döden själv. Och om självdeklarationer.
Islänningarns eget mañana heter sjáum til, och det betyder väl ungefär ”vi avvaktar och ser hur det går”. En annan frekvent favorit är það kemur í ljós, ”det visar sig väl”. Dessa fraser kan tillämpas om väder, städning, arbetsprojekt och förmodligen döden själv. Och om självdeklarationer.
lördag 21 mars 2009
Moleskine
En kommentatör föreslog häromveckan att jag skulle välja mig en hemmingwaysk punkt från vilken livet här kunde betraktas. Företrädesvis ett kafé, så man har det lite bra. Inte som när man skådar örn i såna där kyliga, fuktiga små krypin.
Det är en fin tanke. Ensamheten och utanförskapet skulle då upphöjas till en dygd. Problemet med den strategin är, som jag ser det, att den kräver att man levererar. Ingen The old man and the Sea, ingen riktigt framgångsrik Hemmingway.
Som ett alternativ har jag övervägt mindre av konstnärliga texter och mer av journalistisk brukstext. Jag skulle helt enkelt kunna walraffa bort min ensamhet. Poängen med walraffande är att man faktiskt deltar i det slitiga fabriksarbetet eller, i mitt fall, i Ensamheten i Exil, men man är ändå förmer, ändå en liten aning höjd över de andra arbetarna, eller de andra stackarna. Men vad skall jag avslöja? Walraffande kräver scoop. Jag har inget scoop alls under uppsegling, tyvärr.
Återstår bara att harva på och blogga.
Det är en fin tanke. Ensamheten och utanförskapet skulle då upphöjas till en dygd. Problemet med den strategin är, som jag ser det, att den kräver att man levererar. Ingen The old man and the Sea, ingen riktigt framgångsrik Hemmingway.
Som ett alternativ har jag övervägt mindre av konstnärliga texter och mer av journalistisk brukstext. Jag skulle helt enkelt kunna walraffa bort min ensamhet. Poängen med walraffande är att man faktiskt deltar i det slitiga fabriksarbetet eller, i mitt fall, i Ensamheten i Exil, men man är ändå förmer, ändå en liten aning höjd över de andra arbetarna, eller de andra stackarna. Men vad skall jag avslöja? Walraffande kräver scoop. Jag har inget scoop alls under uppsegling, tyvärr.
Återstår bara att harva på och blogga.
Klagomur
Om jag inte hade ägnat mig så mycket åt självömkan i den här bloggen så hade den kunnat bli riktigt intressant. Iakttagelser i gränssnittet mellan min svenska erfarenhet och den isländska verkligen, liksom.
Men inte.
Men inte.
Inre resor
Vet ni vad jag gör? Jag läser restaurangrecensioner i GP på nätet. Och så tänker jag på hur man går till den och den restaurangen. Och hur man går hem. Och saker som hänt på den och den restaurangen, för jag har ju varit där, behöver inte läsa recensionerna.
Inte så stor vits att åka utomlands om man ägnar hela tiden borta åt att resa hem.
(Jag hatar f.ö. uttryck som "den inre resan". Det funkar ju inte. Skall det resas så skall det resas på riktigt och helst hem.)
Inte så stor vits att åka utomlands om man ägnar hela tiden borta åt att resa hem.
(Jag hatar f.ö. uttryck som "den inre resan". Det funkar ju inte. Skall det resas så skall det resas på riktigt och helst hem.)
fredag 20 mars 2009
Ett hundliv
Jag ser just på en film om en övergiven hund. Den är för åttaåringar. Jag tycker den är extremt sorglig och identifierar mig helt med hunden. Jag måste skärpa mig. Jag vill minnas att jag åkte hit av egen fri vilja.
torsdag 19 mars 2009
Såld
Isländska tidningar har hänvisat till brittiska The Times som har publicerat en intervju med krisens bad boy nummer ett, Jón Ásgeir, efter att det största, bästa och värsta företaget, eller konglomeratet, Baugur Group, försattes i konkurs i veckan. Det var Jón Ásgeirs livsverk, vilket inte är så värst, för han är kanske i fyrtioårsåldern.
Jón Ásgeir har blivit av med sina tillgångar och har därför sålt sitt jetplan och sin yacht, men han påstår sig ha kvar sin Rolls Royce och det enbart för att det inte finns nån marknad för lyxåk i världen för tillfället. Eftersom några har råkat orsaka en kris.
Jag tycker att det finns mycket med det här som är intressant. Det finns ingen marknad för Rolls Royser, det kan man fatta. Men det finns det alltså för stora yachter och för jetplan för privatbruk?
Och: Tror jag det att man vill sälja sin yacht om man har den här. Vad skall man med den? Lunnesafari? Bilen verkar inte heller helt anpassad för isländskt klimat. Varför köpte han en sån just? En bandvagn hade man förstått. Uppenbart att han brister i omdöme.
Jón Ásgeir har blivit av med sina tillgångar och har därför sålt sitt jetplan och sin yacht, men han påstår sig ha kvar sin Rolls Royce och det enbart för att det inte finns nån marknad för lyxåk i världen för tillfället. Eftersom några har råkat orsaka en kris.
Jag tycker att det finns mycket med det här som är intressant. Det finns ingen marknad för Rolls Royser, det kan man fatta. Men det finns det alltså för stora yachter och för jetplan för privatbruk?
Och: Tror jag det att man vill sälja sin yacht om man har den här. Vad skall man med den? Lunnesafari? Bilen verkar inte heller helt anpassad för isländskt klimat. Varför köpte han en sån just? En bandvagn hade man förstått. Uppenbart att han brister i omdöme.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
