Animism

Nu reser jag. Man kan blogga i farten numera. Jag är alltså fortfarande inte borta, men absolut inte hemma.

Det finns folk som tror att det bor andar i tingen. Att träd, stenar och platser är besjälade. De har naturligtvis rätt. I alla fall gäller detta för hemma. Det är just det som gör hemma till hemma.

En gatukorsning hemma är inte bara en gatukorsning, utan den plats där jag tappade halva ananassplitten i förra vinterns grus, så att den inte gick att äta upp. Motorvägen är scenen för en punktering (lagades med gummigegga på sprayplaska – de verkstan inte nöjda med sådant förfarande). Vid bron såg jag en bäver.

Borta gäller andra regler. En trottoar är en trottoar är en trottoar är aldrig platsen där jag fick ett roligt besked, träffade en avlägsen släkting, eller sprang förbi för att hinna till ett viktigt möte. Det är just det som är felet med borta.

För att få mening måste allting borta fyllas med mening och det blir ett fasligt sjå.